Plötsligt hjärtstopp eller hjärtstillestånd är när hjärtats pumpförmåga oväntat slutar så att inget syresatt blod går ut i kroppen. Den drabbade förlorar medvetande och dör normalt inom några minuter om inte behandling påbörjas.

Hjärtat i normal aktivitet

Ett normalt fungerande hjärta får små elektriska signaler med en viss rytm som gör att hjärtat drar ihop sig och pumpar ut syresatt blod i kroppen. De elektriska impulserna kommer från hjärtats övre del, från så kallade pacemakerceller. Cellerna är samlade i sinusknutan och skickar signalerna med en jämn takt via retledningssystemet och till alla delar av hjärtmuskeln. Varje signal som når hjärtmuskeln gör att hjärtat snabbt drar ihop sig och pumpar ut syresatt blod i kroppen via pulsådern och blodkärlen. Hur ofta hjärtat drar ihop sig kan variera mycket mellan olika människor och inte minst vid träning eller vila. En normalpuls på ungefär 60 slag per minut är vanlig. En snabbare puls är vanlig hos äldre, en långsammare puls är vanlig hos yngre och inte minst vältränade personer.


Hjärtat vid plötsligt hjärtstopp

Vid plötsligt hjärtstopp stannar (i 15 % av fallen) eller flimrar (i 85 % av fallen) hjärtat, pumpförmågan slutar då omedelbart i båda fallen och den drabbade blir medvetslös. Ett hjärta som flimrar går att behandla, även hjärt- och lungräddning kan göra hjärtat behandlingsbart. Ett hjärta som flimrar beror på elektriskt kaos där många tusen pacemakerceller ger elektriska impulser som inte är samordnade. Tillståndet när hjärtat dallrar snabbt utan att pumpa ut blod till kroppen kallas kammarflimmer eller ventikelflimmer (VF). Kroppen drabbas av akut syrebrist och om inte tillståndet behandlas inom 3-4 minuter så kommer syrebristen i hjärnan ge men för livet. Ett obehandlat hjärtstopp leder till döden efter ytterligare några minuter.

Behandling

En snabb behandling inom några minuter med hjärt- lungräddning (HLR) och hjärtstartare är avgörande för överleva ett plötsligt hjärtstopp. För maximal chans att överleva ska den så kallade kedjan som räddar liv följas

Ring 112 vid varningssignaler

Central smärta över bröstet kan vara ett tidigt tecken en hjärtinfarkt som kan leda till hjärtstopp. Kontakta larmcentralen på 112 för att få råd i hur ni ska agera.

Påbörja Hjärt- och lungräddning

Genom att behandla den drabbade med HLR pumpas syresatt blod ut i kroppen och hjärnan, på så vis kan personen hållas vid liv trots hjärtstillestånd. Om ingen HLR påbörjas så minskar hjärtats flimrande med ungefär 10 % per minut för att efter ett antal minuter helt avstanna (asystoli), då går inte hjärtat längre att behandla. En effektiv HLR kan hålla hjärtat behandlingsbart i 10-20 minuter och i vissa fall ännu längre.

Använd hjärtstartare

Det mest effektiva sättet att häva ett flimrande hjärta är en elstöt med en hjärtstartare, defibrillering. Defibrilleringen stoppar det elektriska kaoset i hjärtat genom att cellerna som skickar de elektriska impulserna om vartannat stannar upp. Hjärtat har då möjlighet att få cellerna samordnade igen för normal puls. Även om defibrilleringen lyckas kan hjärtrytmen vara instabil de första minuterna så att HLR behövs.


Efterbehandling

När hjärtat är startat är efterbehandling viktigt för att förhindra framtida problem från ett hjärtstopp. Att tidigt få syrgas och sedan hjälp med andningen kan förhindra eventuella hjärnskador. Under de första dygnen bör den drabbade bevakas och undersökas för att upptäcka behov av åtgärder.

Symptom, tecken och orsaker

Plötsligt hjärtstopp kommer som namnet antyder i många fall helt oväntat utan symptom, då är det omöjligt att förutse. Risken för hjärtstopp stiger med åldern. Några vanliga orsaker är hjärtinfarkt, en inflammation som gett förändringar i hjärtat och medfödda hjärtfel. Även kraftigt våld mot bröstkorgen eller stark ström som gått genom kroppen kan orsaka ett plötsligt hjärtstopp. Vid plötsligt hjärtstopp som orsakas av en hjärtinfarkt så finns det ofta symptom, där kraftig bröstsmärta är vanligast. Andra vanliga symptom är tryck över bröstet eller tyngdkänsla, ont i magen, värk i käkar eller skulderpartiet, yrsel, andnöd och orkeslöshet. Vid sådana varningssignaler är det viktigt att larma. Vid tidig behandling minskar risk för att hjärtmuskeln skadas och att tidig behandling kan sättas in infarkten leder till plötsligt hjärtstopp.

Riskgrupp

Även om personer kan drabbas helt utan förvarning så är risken större för hjärtstopp hos vissa grupper. Personer med större risk är de som har upplevt hjärtsvikt, tidigare hjärtinfarkter eller hjärtstopp eller har nära släkt som har drabbats.

Diagnos

Det finns ett antal tester som kan göras för att fastställa om en person befinner sig i riskzonen för ett plötsligt hjärtstopp, exempelvis elektrokardiogram (EKG), ekokardiogram, lungröntgen och motionstest.

 

Newsletter

A short sentence describing what someone will receive by subscribing