Trafiksäkerhetsarbetet i Sverige
Trafiksäkerhetsarbetets arbete i Sverige har i ett historiskt perspektiv framgångsrikt minskat antal dödsolyckor i trafiken (se diagrammet nedan). Idag omkommer ungefär 300 personer per år, omkring hälften av det antal som var då nollvisionen beslutades i Sveriges riksdag 1997. Vi vill här belysa de problem som kan uppkomma med trafiklugnande åtgärder, såsom farthinder, för inte minst ambulansinsatser vid plötsligt hjärtstopp.
Påverkan på ambulansinsatser
Hinder som byggs upp för att sakta ner personfordon skapar ännu större tidsförluster för utryckningsfordon. Längre hjulbas, högre vikt, känslig utrustning och skadade patienter gör att akutfordon nästan måsta stanna helt för att med säkerhet kunna köra över trafikhindren. Vid plötsligt hjärtstopp är tiden till insats avgörande, då kan farthinder vara skillnaden mellan liv och död.
Alternativ till farthinder
Idag finns det många alternativ till farthinder som samtidigt inte påverkar tiden för ambulans vid akut utryckning. Fartkameror som registrerar medelhastigheten mellan kameror, cirkulationsplatser med möjlighet att köra rakt igenom och möjlighet att köra åt motsatt håll för akutfordon och farttavlor som visar upp den körandes hastighet.
Diskussion
Uttalanden i andra länder, som USA och England, antyder att farthinder leder till fler dödsfall, till följd av ökad tid vid akut utryckning, än vad det räddar liv i trafiken. På 100 000 invånare är det idag ungefär 3 personer som dör i trafiken per år i Sverige (SCB 1012). Den kan jämföras med ungefär 100 personer på 100 000 invånare per år i plötsligt hjärtstopputanför sjukhus (HLR-rådet 2014). Då tiden till insats är avgörande vid plötsligt hjärtstopp är det inte en helt orimlig tanke att farthinder leder till fler dödsfall än vad det räddar liv i Sverige. En objektiv utredning på området hade varit intressant. Men redan idag finns det många alternativ till farthinder som vi tror är mera lämpliga för att öka trafiksäkerheten i Sverige.